Vänta här nu lite...?

Hej!
 Händer för mycket för att jag ska orka skriva ner allt här så skriver mest bara funderingar.
 Härom dagen så stod det i tidningen att det var många barn på ungeför sju år som ville banta. Det behöver inte vara så men titta i en leksakskatalog och se på dockorna. Bratzdockorna är pinsmala, Barbiedockor är ser lite mer normala ut men de är fortfarande inte lika "tjocka" som en normal människa. Varför gör man dockor så otroligt smala? Jag vet inte vad andra ungar tycker, men när jag var liten bedömde jag dockans utseende mer efter hur ansiktet såg ut (och då menar jag inte som på Bratz hur många ton smink hon hade på sig utan mer om hon såg snäll ut...) inte efter hur smal hon var. Jag hade lika gärna kunnat leka med en docka som inte var pinsmal.
 Jag skriver inte detta för att jag vill att alla ungar i landet ska sluta leka med dockor, utan för att jag inte vill att de ska tro att det är så en människa ska se ut. Att de duger som de är...
 Nåja, nog tjatat från mig nu, ska fortsätta plugga behövde bara en paus.

Kramizz


Inte nu igen...

Hej!
 Jag visste inte hur länge det skulle dröja men det visade sig inte vara särskilt länge. Redan nu är den där krypande känslan att man måste plugga inne i hjärnan. Trots att jag egentligen inte riktigt vet vad jag bör plugga på, jag menar. Vi har kemiläxa till tisdag och svenska redovisning på måndag annars kan jag väl inte direkt påminna mig om att vi har fler läxor. Fysikläxa fick vi ingen och fysikprovet är inte förrän vecka 5. 
 
Börjar fundera på om det verkligen är normalt (ja okej, folk som inte skriver tycker antagligen inte att det är normalt men bortsett från er) att gå runt och beskriva saker och ting i huvudet. Jag menar, är jag den enda som skriver noveller som hela tiden i huvet tänker typ "det mörknade snabbt, bara efter några timmar lyste stjärnorna på den nattsvarta himlen...". Med andra ord, jag beskriver omvärlden som om hela världen varit en enda stor novell. Ändå har jag väldigt lätt för att skilja på verkligheten och novellerna.

Kramizzz

Stackars Bertil!

Hej!
 Vill bara titta in för att skriva att det regnar och att min goda vän Bertil är dödligt sjuk. Han svettas men han har ingen feber tror jag, i alla fall var hans panna iskall. Det är verkligen otroligt synd att vissa bara ska få en så kort stund i livet. Jag menar, han är ju bara några få timmar gammal och nu ska han snart dö igen...

Ps. Ni behöver inte skicka blommor åt Bertil, tror inte han tycker om blommor då han är en snögubbe.

Kramizzz

Hihi

Varför?

Hej!
 Det är en grej som jag inte kan förstå. Härom dagen så läste jag i tidningen att man enbart i Sverige köpt raketer för flera miljoner kronor? Varför lägga pengar på något som ändå bara ska sprängas i luften när de kunnat göra en sådan otrolig nytta någon annanstans? Jag menar, tänk efter, behövs fyrverkerier EGENTLIGEN? Svaret är enkelt, nej de är inte livsnödvändiga (visst, det finns säkert folk som tycker att det är skitskoj att smälla och de ÄR vackra att se på men det finns ändå ställen där de behövs mer). Dåså, istället för att spränga flera miljoner kronor i luften så skänk dem till något vettigt, tex bris, barncancerfonden, världsnaturfonden, fattiga länder eller något annat där de gör nytta. Det finns massa fördelar med att skänka bort de pengar som man köper fyrverkerier för varje år:
 1. Läs tidningarna, det är många som blir skadade varje år p g a raketer.
 2. Pengarna hamnar där som de gör mer nytta.
 3. Det är MÅNGA djur som är livrädda på nyårsafton.
 4. Det skadar miljön, som folk annars numera anser att de är så rädda om, varför ska man då ha raketer?
 
 Detta är bara några av alla anledningar till att skänka bort pengarna ni spränger i luften på nyårsafton, jag lovar, de kommer göra nytta en längre tid än den lilla korta stunden som det är fint på natthimlen.