Nybörjartips och kompakt


Jag har från många fått höra att kompakta kameror inte kan fotografera. Så jag tänkte motbevisa detta samt ge lite nybörjartips som även fungerar för er med kompakta kameror. Kan tilläggas att den kompaktkamera jag använt är en olympus u840. Inte för att det egentligen har någon betydelse, men bara så att ingen skulle få för sig att jag hade någon superavancerad kompakt. ^^

 Som många av er säkert vet inbjuder inte kompakta kameror till lika mycket kreativitet som de mer avancerade systemkamerorna. Dock kan man faktiskt åstadkomma en hel del med kompakta, bara man vet hur man ska bära sig åt. 
 De flesta av er med kompakta vet förmodligen att man kan ställa in den på olika lägen: Sport, natt, makro, fyrverkeri osv. Dessa kan man använda sig av! :)
 Vill man till exempel åstadkomma lång slutartid så fungerar både fyrverkeri och nattläge utmärkt för detta.
Resutat (klicka för större)


Vill du ha ett hyffsat kort skärpedjup så välj makroläget (ser ut som en tulpan). Dock kan kompakta dessvärre inte lyckas med sådana extremt korta som systemkameror kan då den digitala sensorn är så sjukt mycket mindre i kompakter men man kan få acceptabla resultat ändå.
Resultat: (klicka för större)



Vill man ha kort slutartid bör man välja sportläget.
Resultat (klicka för större)



Nu när jag visat att kompakter faktiskt kan fotografera så tänkte jag ge er lite tips för hur man blir bättre på att fota som nybörjare:

- Hitta nya vinklar!
Om du ser en blomma t ex, så ta inte kort på den rakt uppifrån. Vänd och vrid på dig och hitta spännande vinkar att fota blomman eller vad det nu är du fotograferar.
Har ett exempel här


Lövet ser grymt mycket mer spännande ut i bild 2 än vad den gör när den är fotograferad rakt uppifrån.

- Använd inte blixt om ljuset räcker till. Blixt tenderar att göra bilder platta, tråkiga och i vissa fall överexponerade.
Med blixt:

Utan blixt:


- Tänk på bakgrunden! Röriga bakgrunder kan förstöra intrycket i bilden. Tänk också på att inte ha en väldigt framträndande prick i bakgrunden. Om du t ex har en lysnade skrivbordslampa i bakgrunden kan den avteckna sig som en ljus fläck, vilket kan dra till sig betraktarens blickar.
Rörig bakgrund

Lugn bakgrund:

Har man en lugn bakgrund framträder motivet mycket tydligare

- Se varifrån ljuset faller. Fotar du t ex ett porträtt vill man ganska sällan ha motljus då ansiktet kommer bli väldigt mörkt. Bäst blir det enligt mig om man har luset snett från sidan framifrån.

- Kapa inte en del av motivet (finns dock mängder av undantag här). Med det här menar jag alltså inte att du alltid ska ha med hela katten. Dock bör du se till att t ex inte få med hela katten utom tassarna.


Sådär ja. Det här är som vanligt inga regler, bara rekommendationer.

Allmänna fototips


Okej det är bara att erkänna. Jag har saknat fotoskolan. Så kom med något tips om vad ni vill läsa om nu. I det här inlägget blir det lite mer "allmänna fototips". Alltså saker som kan vara bra att tänka på vid fotografering. Jag har väl någon förhoppning om att det kan komma till nytta för någon. Och det finns mycket i häftet från Fotografisk bild A som jag inte har tagit upp. Kan väl säga att det här och komposition är sådant man kan ägna sig åt när man redan kan allt om slutartid, bländare och liknande.  

Vi kan inleda fotosnacket med lite prat om ljus. Ljus är vad fotografering handlar om eftersom ordet betyder just att man avbildar något med hjälp av ljus.
 Ljusa och mörka ytor balanserar ofta varandra. Mörka ytor ger viss tyngd i bilden medan en ljus yta alltid känns en aning lättare. Bilden brukar ofta få olika intryck beroende på om du väljer en mörk eller en ljus bakgrund. Det hela handlar om vilken stämning du är ute efter.

Nu ska vi dra in lite färglära i det hela tänkte jag.
Här ser ni en färgcirkel (svar ja det är jag som har målat den, därför är den inte världens vackraste skapelse för jag orkade inte precis anstränga mig). Klicka för strörre format.

De färgerna som är mittemot varandra i värgcirkeln kallas komplementfärger. Som ni kan se är det t ex blå och orange eller grön och röd. Dessa färger fungerar ofta bra i bilder då de framhäver varndra. Det ser för det mesta ganska bra ut om man använder sig av komplementfärger i bilder.
 Det här har lite att göra med "blicken rör sig mot det avvikande" att göra. Har du en röd punkt på en grön bakgrund kommer betraktarens blick automatiskt att röra sig mot denna punkt.
 Detta kan ibland orsaka problem. En skrivbordslampa som lyser bakom motivet blir till en ljuspunkt vilket gör att den blir irriterade då blicken dras till denna istället för att dras till huvudmotivet. Självfallet gäller samma sak om du har en mörk prick i en annars väldigt ljus bild.
 
 Som jag nämnt många gånger tidigare handlar fotografering mycket om erfarenhet. Det krävs ibland viss träning för att verkligen uppfatta en situation eller en stämning, ta en bild och förmedla detta till betraktaren. Man brukar prata om huruvida man har känsla för möjligheterna som ögonblicket ger. 
 
Många nybörjare tänker mest på huvudmotivet i bilden. Det gjorde jag också först man är så ivrig att fotografera att man inte tänker på bakgrunden. Om vi säger att man ska fota ett porträtt så tänker exempelvis oftast på personen ifråga. Men bilder störs ofta om man har en rörig bakgrund. Det hela handlar om att tänka innan man fotograferar. Hur vill jag att min bild ska bli? Sedan när man kommer hem och går igenom bilderna har man gott om tid att reflektera över vad som kunde göras bättre. Tänk inte just i fotograferingsögonblicket, tänk innan och reflektera efteråt. Följ din känsla i fotograferingsögonblicket, gå efter impulser. Man är inte en proffsfotograf vid första bilden, jag har sedan jag skaffade en systemkamera tagit drygt 20 000 bilder och jag har fortfarande extremt mycket kvar att lära. Förr fotograferade jag utan minsta tanke. Då var det mer "Åh, en blomma, den kan jag fota". Numera kan jag ibland gå i flera dagar och tänka på hur jag vill ha en viss bild.
 
Det är viktigt att känna sig motiverad vid fotografering. Utan lust att fota kommer du inte långt. Detta märkte jag tydligt under kursen fotografisk bild A. Ibland skulle vi ha inlämning och jag hade fullständing saknad av fotolust. Jag försökte gå ut och fota ändå och resultatet behöver vi inte nämna. Det blev inge vidare (sedan så gick det ju iofs rätt så bra i kursen i allmänhet, men en av uppgifterna gick rätt åt skogen, just för att jag saknade lust att fota vid det tillfället).

Så. Kom gärna med förslag på vad ni skulle kunna tänka er att läsa om i någon kommande fotoskola. De tidigare hittar ni under kategorin Fotoskola. Eller så klickar ni här.
Källa: Häfte från fotografisk bild A.

Bildkomposition


Nu har jag tagit mig i kragen och beslutat mig för att skriva det femte inlägget i fotoskolan. Detta kommer även att bli det sista om ni inte kommer med tips på vad ni vill veta mer om gällande fotografering. Så kom med tips nu, för jag tycker att detta har varit riktigt roligt! Hoppas att ni lärt er något av detta?
 Bildkompositioner är ju aktuellt även för er med kompaktkameror, det tidigare har väl varit mest för dem med system. Jag får väl säga att jag inte kan ge bildexempel på allt och det får ni nog dessvärre stå ut med är jag rädd. Men blir en del bildexempel (för ovanlighetens skull utan namn, men jag tror inte att någon vill kopiera dessa ändå, ni kommer att se varför :P). Kan tilläggas att källan för allt detta är ett häfte som vi fått i fotografisk bild A.


Så nu ska vi alltså snacka hur man komponerar bilder. Till att börja med tänkte jag nämna tre saker:
En kvadrat ger ofta ett lugn intryck
En liggande rektangel förstärker det horrisontella draget och känns även den allmänt lugnande.
En stående rektangel känns för det mesta mer dynamisk och aktiv.

Nu kommer vi alltså till själva kompositionen. En första grej, sätt helst inte motivet helt i centrum av bilden. Det gör ofta bilden tråkig och ger den mindre spänning.
Om man sätter motivet i ytterkanten istället känns blden mer spänningsfull (det är dock inget fel i att sätta motivet mitt i bilden om man önskar, ibland kanske det se bättre ut).
Bildexempel på en asymmetrisk komposition (klicka för att se i större format) jag har markerat mittpunkten av bilden): 


Jag hade tänkt nämna 5 olika grundmodeller för bildkomposition (finns fler än så).
- Horisontalkomposition
- Vertikalkomposition
- Diagonalkomposition
- Triangelkomposition
- Cirkelkomposition

Jag börjar med att visa horisontalkomposition som bygger på rörelser i sidled eller horisontella linjer. En bild med horisontalkomposition är sällan särskilt dramatisk. En spegelvändning av en sådan bild kan ge stora resultat eftersom blicken rör sig från vänster till höger. Alltid i liggande format.
Här kommer ett bildexempel (klicka för större):



Sedan kommer vi till vertikalkomposition och i motsatts till horisontalkompositionen så försträks de lodräta linjerna i bilden. En sådan bild är alltid i stående format och mer dramatisk än en bild i horisontalkomposition.
Bildexempel (klicka för större):



En diagonalkomposition har en eller flera linjer/rörelser som går som en diagonal genom bilden. Diagonala kompositioner ökar i många fall dramatiken.
Bildexempel (klicka för större, det är så i fortsättningen av exemplen också, så låter bli att skriva det sen): 
 


Triangelkomposition
kommer vi till nu. Där finns det två olika (dock har jag bara bildexempel för ena). En vilande trianel ger ofta ett sabilt intryck, medan en balanserande triangel ger motsatt intryck. Vid en balanserande triangel känns bilden mer oroande. Balanserande triangel är alltså en som har spetsen nedåt.
Bildexempel för vilande triangel:



Nu tänkte jag gå över till olika perspektiv att fota i.
Vi börjar med var horisontlinjen placeras. Förhållandet mellan mark och himmel har stor betydelse för hur bilden blir. Har man horisontlinjen mitt i bilden får man ett ganska tamt intryck och man har inte riktigt visat vad det är man vill att betraktaren ska fokusera på.
Bildexempel (mittpunkt markerad):


Väljer man däremot att ha med mer i bildens nederkant eller överkant laddas bilden något mer.
Bildexempel (mittpunkter markerade):


Nu var detta ganska extrema exempel, självklart måste det inte se ut såhär.

Jag låter bli att gå in på fågelperspektiv och grodperspektiv då jag tror att de flesta av er vet ungefär vad dessa är.

Tänkte att jag nu skulle berätta lite om balans och dramatik i bilder.
 Man brukar försöka sträva efter någon typ av balans i en bild men många vill även försöka skapa lite spänning i bilden. Dramatiska bilder är oftast (enligt min mening, alla har olika uppfattningar) mer intressanta att se på än balanserade. Självfallet finns det inget fel i det här fallet heller.
Bildexempel på balanserad bild:

Bildexempel på dramatisk bild:


Tänk också på att blicken ofta dras till ljusa ytor i bilder. Allt detta som jag nu rabblat upp är inga regler, bara rekommendationer. Finns inga regler alls inom fotografering. Allt är upp till fotografen och har att göra med vilken typ av bild man vill ha.

Fota mycket nu och fråga om det är något ni undrar över!

FOTOGRAFEN SKAPAR BILDEN OCH ANVÄNDER KAMERAN SOM REDSKAP.

ISO-tal och inställningar


Här kommer en rykande färsk del av min fotoskola. Den fjärde närmare bestämt. Nu är jag verkligen i behov av tips för kommande fotoskolor eftersom jag bara har en till planerad. Med andra ord, kommer ni inte mer tips på vad ni vill läsa om är det bara en del kvar.
Ber om ursäkt för att det dröjt två veckor sedan senaste fotoskolan, har varit lite mycket i skolan och liknande. Denna gång ska vi i alla fall prata om ISO-tal och inställningar på kameran.

Vi börjar med ISO-tal. ISO är kamerans ljuskänslighet. I kameran finns en digital sensor och det är där som bilden skapas. Denna sensor arbetar inom ett visst område av ljus. Bäst arbetar sensorn med ett lågt ISO-tal (arbetar bra innebär alltså att den ger mindre brus). Om det kommer för lite ljus till sensorn och man önskar att använda kort slutartid och ej vill ha större blädaröppning så måste man öka ISO-talet. Alltså så ser vi att ISO också har med exponeringen att göra precis som bländaren och slutartiden vilket gör att vi självfallet blir jätteglada för att vi känner igen oss. 

Alltså.
Ett högt ISO (t ex 1600) gör att sensorn får jobba med mindre ljus och bilden blir mer brusig.
Ett lågt ISO ( t ex 200) gör att sensorn får jobba med mer ljus och bilden blir mindre brusig.

Tänk på att alltid ha ett så lågt ISO-tal som möjligt för att undvika brus! Det är bättre att justera bländare och slutartid.


Nu tänkte jag förklara lite hur bländare, slutartid och ISO-tal jobbar tillsammans. En enkel förklaring: Bländare, slutartid och ISO-tal kompenserar varandra och ut kommer en trevligt exponerad bild. 
Vill du fota en hastig rörelse inomhus (det är inte allt för ljust i rummet) kanske du vill ha en kort slutartid och därför kommer kameran att anse att du ska ha en stor bländare (litet bländartal alltså, läs mer i fotoskolan om bländare) men säg att du inte vill ha det, vad gör du då? Jo, du höjer ISO-talet! Visserligen större risk för brus men det är jag rädd för att man får stå ut med i det här fallet.
Börjar ni förstå lite hur det funkar?

Då ska jag ta och snabbt gå igenom inställningarna på kameran. Då jag bara har erfarenhet av en nikon kan jag dessvärre bara gå igenom iställningaran för en sådan. Observera att dessa saker är det som finns på d40, d60, d3000, d5000 och d90. Har du en mer avancerad kamera än så ser det annorlunda ut (med reservationer för vissa undantag)
Vi börjar med sakerna på ratten:
Auto (gröna kameran): Kameran väljer själv bländare och slutartid, du behöver alltså inte göra ett dugg (jag har slutat använda auto helt, förstår man hur bländare och slutartid funkar kan man låta bli auto)
P: Kameran väljer slutartid och bländare som den tycker verkar lämpligt men du kan själv justera det om du inte är nöjd med kamerans val (använde mig ofta av denna i början)
S: Här ställer du in slutartiden, kameran väljer själv lämplig bländare. Skruva på ratten som finns lite nedanför där och ställ in den slutartid du vill ha.
A: Här ställer du in bländaren, kameran väljer själv lämplig slutartid. Skruva på ratten som finns lite nedanför där och ställ in den bländare du vill ha.
M: Här får du ställa in både bländare och slutartid själv (vilket kan vara ganska klurigt ibland som nybörjare men det är bara att testa sig fram.)
Alla symboler för makro, barnfotografering, landskap och liknande: Här ger du kameran en "ledtråd" om vad du vill fota och sedan väljer kameran bländare och slutartid som den tror är lämpligt. Väljer du sport får du t ex en kort slutartid osv.
Utan blixt: Tror inte det behövs så mycket förklaring här, du tvingar kameran att inte använda blixt helt enkelt.

Som ni ser har jag inte tagit med ISO här, det beror på att man alltid har så lågt ISO som möjligt för att undvika brus, sedan höjer man ISO-talet manuellt om man behöver.
Man redigerar ISO-talet genom att trycka på [i] (den finns längst ner bland klapparna på vänster sida om display) och sedan går man in på den tredje (eller fjärde det beror på hur man räknar) saken i höger meny, där det står ISO och sedan ett tal helt enkelt. I denna meny ändrar ni även om det ska vara serietagning eller singeltagning, hur många fokuspunkter ni ska ha och mycket mer.
Det finns en till funktion som jag tror att ni kan ha glädje av. Det är exponeringskompensation som är en liten knapp nära avtryckaren med + och - på. Håll inne denna knapp och skruva på samma ratt som ni ändrar bländare och slutartid med när ni är inne på S eller A. På detta sätt ändrar ni för övrigt bländaren när ni är inne i M.

Känns detta begripligt? Ställ gärna frågor om det är något ni inte förstår och kom med tips på kommande fotoskolor!

Sådär ja.
KAMERAN HAR FORTFARANDE INGEN ANING OM HUR DU TÄNKER ATT DIN BILD SKA BLI, DEN ÄR BARA ETT REDSKAP. DET ÄR DU SOM FOTOGRAF SOM TAR BILDEN.

Slutartid


Nu har vi kommit till den tredje delen av min fotoskola, denna gång ska jag berätta för er om slutartid (kan glädja er med att detta är mycket mer begripligt än bländare). Som vanligt vill jag väldigt gärna höra vad ni tycker och vad ni skulle vilja läsa om i kommande inlägg. För nu har jag inte så många kvar som är planerade. Så kom med förslag nu!

Slutartid är alltså helt logiskt den tid då kamerans slutare är öppen. Då kamerans slutare är öppen släpper den in ljus. Alltså:
Kort slutartid = Mindre ljus
Lång slutartid = Mer ljus

Fortfarande helt logiskt, eller hur? Och som ni lärt er i tidigare avsnitt reglerar bländaren hur exponeringen blir och nu ser ni att även slutartiden gör det.  Detta medför alltså att när man vill fota med kort slutartid bör man se till att det är relativt ljust och man vill fota med lång slutartid bör det vara ganska mörkt.
Nu brukar det var så pass trevligt att om du har kameran inställd på att du själv ställer in antingen slutartid eller bländare så kommer kameran själv välja det du inte ställer in. Väljer du själv slutartiden väljer kameran en lämplig bländare och tvärtom. Har man däremot kameran på manuell inställning väljer du själv både slutartid och bländare så får man själv försöka hitta en bra balans.

Då fortsätter vi med slutarens andra funktion som också är helt logisk. När slutaren är öppen en längre tid kommer även bilden tas under en längre tid. Om slutaren är öppen under en kortare tid kommer bilden att tas under en kortare tid. Detta innebär alltså att om du vill frysa en rörelse bör du använda dig av kort slutartid och om du vill få rörelseoskärpa medvetet så använder du dig av lång slutartid. Jag ska nu visa exempel på detta.

Här har jag använt mig av kort slutartid och alltså frusit plasket i en viss position. (klicka på bilden för att se den i större format). Denna bild är alltså tagen med 1/1000 sekund som slutartid. Vilket som ni förstår är ganska kort tid :P



Här kommer en bild som är tagen med lång slutartid. Som ni kan se så ser det nästan magiskt ut, just för att man fått med alla vågorna på samma gång i princip. (klicka på bilden för att se den i större format). Dock är det inte så förfärligt lång slutaritd just på den här bilden eftersom det var väldigt mycket vågor den här kvällen. Slutartiden är 2,5 sekunder. Men 2,5 sekunder är ju ändå betydligt längre tid än 1/1000 del.


När man fotar med lång slutartid bör man använda sig av stativ eftersom man ju bara vill ha rörelseoskärpa på det som rör sig och inte på omgivningen runt. Det är väldigt svårt att hålla kameran helt stilla i längre tid en 1/60 sekund (detta gäller dock om man har bildstabilisering i objektivet, har man inte det kan man nog bara hålla ca 1/125 sekund).

Sådär ja, nu har ni fått lite information om slutartid också. Som sagt, meddela vad ni vill läsa om i kommande avsnitt.

Nästa avsnitt kommer dock att handla om ISO-tal och därefter bildkompisition (nu har det varit väldigt mycket för systemkameror men bildkomposition gäller ju även er med kompakta).

DET ÄR FORTFARANDE DU SOM FOTOGRAF SOM SKAPAR BILDEN, KAMERAN ÄR ENDAST ETT REDSKAP.


Bländare


Här kommer andra delen av min fotoskola. Denna gång hade jag tänkt berätta lite om det här med bländare och slutartid (som har lite med exponering att göra vilket jag berättade om i
förra fotoskolan). Dock blev det bara bländare eftersom det blev ett sabla långt inlägg enbart om detta. Slutartid kommer i nästa lektion. Som sagt, säg gärna vad ni tycker och kom med förslag på vad ni vill att jag ska skriva om när jag gått igenom grunderna.


Vi börjar att prata om bländare vilket kan vara lite halvrörigt men jag ska göra ett tappert försök. att förklara det på ett vettigt sätt.  
 Bländaren är alltså den öppning i objektivet som släpper in ljus. En liten bländare släpper in lite ljus och en stor bländare släpper in mycket ljus. Än så länge låter det förhoppningsvis relativt förståeligt.
 Det är nu vi kommer till det röriga. En stor bländare har nämligen ett litet bländartal medan en liten bländare har ett stort bländartal.

Grejen med detta är alltså, om vi ska se till det som du faktiskt ser i kameran och inte mängder med info kring hur det kommer sig att det är så. Så om det står att du har bländartalet 2,8 så är det alltså en väldigt stor bländare som kommer att släppa in mycket ljus. Medan om du har bländartalet 32 så är det en väldigt liten bländare som kommer att släppa in lite ljus.
 Ser ni ni varför jag valde att förklara detta efter att jag förklarat exponering? Om kameran släpper in lite ljus, du har alltså ett stort bländartal så är risken större för underexponering än om du har ett litet bländartal.

Men, bländaren har också en annan funktion mer än att avgöra exponering på bilden. Den avgör nämligen skärpedjupet. Det vill säga om skärpan ligger på ett stort eller litet område i bilden. Här är det med siffrorna bra mycket enklare:
Stort bländartal = Stort skärpedjup (mycket i bilden blir i skärpa, ska visa exempel sen)
Litet bländartal = Litet skärpedjup (endast litet område i bilden blir i skäpa, ska visa sen)

Blir blommor som exempelbild den här gången också, mest för att jag i somras gjorde ett försök med olika bländare när jag fotade en solros. Nu fick jag för första gången användning för de där bilderna :P
Här ser ni en bild som är tagen med bländartalet 29 och som ni ser så är bakgrunden inte särskilt oskarp (klicka på bilden för att se den i större format).


Här ser ni en bild som är tagen med bländartalet 4.8, dvs ett vässentligt mindre tal och bakgrunden är också mycket er oskarp.


När ska man då använda vilket? Ett stort tal kan vara lämpligt när man fotar landskap eller liknande, då är det ju relativt sällan som man bara vill ha en liten del av bilden skarp.
Fotar man däremot blommor eller något annat där man vill ha oskarp bakgrund, så kan det vara lämpligt att ha ett lite mindre tal.

På en Nikon (systemkamera) ställer du in bländaren genom att gå in på A i menyn på ratten som finns uppepå kameran. På en Canon ställer du in den genom att välja Av.

Det här kändes mer obegripligt än mitt förra inlägg i fotoskolan, är det något ni undrar så får ni fråga. Har jag fel om någon fakta så får ni väl rätta mig.

KAMERAN ÄR FORTFARANDE BARA ETT REDSKAP, DET ÄR DU SOM FOTOGRAF SOM SKAPAR BILDEN.

Nästa lektion blir det slutartid.

Exponering och histogram



Sådär ja. Eftersom jag funderat på detta ett tag och även fått önskemål om fototips så ska vi nu se om det kan bli verklighet. Som ni kanske förstår så blir det en liten fin fotoskola. Tänkte att vi skulle börja med lite grundläggande saker och sedan kanske vi går in i det hela lite mer efter hand. Har ni önskemål eller synpunkter gällande vad ni vill att jag har med eller liknande så är det bara att skriva en kommentar.
Jag är ju som ni vet inte alls utbildad eller någonting, så vi får väl se hur det här går :P Tycker ni att det är gräsligt tråkigt får jag väl sluta med det. Så ja, skriv vad ni tycker om detta som kommentar iaf. Hade tänkt försöka lägga upp minst en lektion i veckan i genomsnitt. Ser ni något som är fel eller liknande så hojta också till så rättar jag det, men det hoppas jag inte att det ska vara. Hade nämligen planerat att kolla upp saker innan jag slänger in dem här :P
 
Jag tänkte att vi skulle roa oss första lektionen åt lite exponering och histogram. Rena grekiskan kanske? Ta det lugnt, jag ska förklara. De där två sakerna hör nämligen ihop med varandra.

Nu ska jag visa samma bild när den är underexponerad, överexponerad och "normalt" exponerad, samt histogram till dessa. Dock är det ganska kraftig överexponering och ganska kraftig underexpoering, men det ser ni.

Här är en bild som är rätt exponerad (klicka för att se den i större format)
 och histogrammet ser ut


Här är en bild som är överexponerad (klicka för att se den i större format)
 och hisogrammet ser ut


Här är en bild som är underexponerad (klicka för att se den i större format)
 och histogrammet ser ut


Som ni ser så är den överexponerade bilden väldigt ljus och den underexponerade bilden väldigt mörk. 
I histogrammet för den överexponerade bilden ser ni att det är väldigt mycket i höger sida och väldigt lite i den vänstra och sedan tvärtom för den underexponerade. Detta beror på att histogram helt enkelt är en graf som går från svart till vitt. Höjden på grafen visar alltså hur många av pixlarna i bilden som är si och så mörka/ljusa. Ju högre den är, desto fler pixlar av den tonen.
När en bild är "rätt" exponerad brukar hela histogrammet få plats. Detta gäller dock inte alltid, ibland när man har en svart bakgrund t ex så är det ju relativt uppenbart att histogrammet kommer visa underexponering. Du kommer ju förmodligen ha fler svarta pixlar än vita i då. Så lita inte blint på histogram.  

Hur ska man då göra för att få bra exponering på sin bild?
 Hur bilden blir exponerad har rätt mycket med slutartid och bländare att göra, men slutartid och bländare tänkte jag att mina två kommenade lektioner skulle handla om, så det pratar vi inte om här.

Histogram för en bild kan man (i alla fall med systemkameror) se i kameran. På nikon bläddrar man fram så att man tittar på bilden och trycker på nedåtpil, så ser man histogrammet.

Var det någon som lärde sig något av detta eller har jag slösat bort min tid helt i onödan?

GLÖM ALDRIG HELLER ATT KAMERAN BARA ÄR ETT REDSKAP, DET ÄR DU SOM FOTOGRAF SOM SKAPAR BILDEN.

Det som jag planerat för kommande lektioner är för övrigt (preliminär planering, ändringar kan göras):
Lektion 2: Bländare
Lektion 3: Slutartid
Lektion 4: ISO-tal (och eventuellt något mer?)
Lektion 5: Bildkomposition

Sedan har jag inte planerat mer, så kom gärna med förslag!